Äntligen...

...solljus. Underbart...för de flesta.

Vet inte hur ni reagerar på våren.

En del känner av vår deppighet tydligt och en del bara får världens energi och blir glada och nöjda.

Jag har alltid känt av att det varit extra jobbigt på våren. Alltid. 

När hösten sen kommit så lugnar jag ner mig och blir mer harmonisk i kropp och själ.

Men visst är det mysigt och fint med solen, längre dagar och just nu-tiden. Sopade gatorna här hos oss igår. Rent snyggt. Det är vår.

Men jag känner av min trötthet extremt mycket. Fortfarande. Och oftast så här års. 

Har haft några jobbiga menieres anfall som gör en fullständigt genom matt och trött långt efter. Så jobbigt. Spyr och svår yrsel. Tröttsamt.

Har några små grejer att fixa med idag. Bl.a. ska nya planscher köpta från Fotografiska Stockholm ramas in. Jag köper billiga ramar på Hem o Hobby nästan alltid.

Och var de ska hängas..eller ställas har jag inte en susning om. Men det löser sig. Finns alltid plats nånstans.

Dessa snyggingar från Elliot Erwitt och Michelangelo di Battista.

Dessutom har jag en målarduk som gapar tomt. Ska målas när lust och ork infinner sig.

Just nu pluggas det för fullt på engelska låtar texter som ska sjungas inför publik i dagarna 2 i slutet av maj. Jösses så mycket text. 

Brukar lyssna i lurarna från iPhonen. Men klurigt värre. Många låtar att ta in inför konserten. Allt på engelska. 

Amerikanska låtar av bl.a. Cicago och Toto mfl. Riktiga godingar.

Men det är bara att plugga på. 

Nu förstår man hur musikal artister har det. Dessutom kanske står de själva på scen. All text. Oj. Vi är iallafall en kör som kan stötta varann.

Pics från ett "vårigt" hus. Med nya vita rullgardiner i tv rummet. 

Phu vilken tur att vi fick ner de gamla fula i linne. Nytt fräscht. Vitt.

Ses.